Nusa Lembongan ----> Ulu Watu ( på Bali)
Buenas noches todos
Fabulös restaurang men tyvärr en stängd restaurang pga att 21 är en högtidlig dag för hinduerna. Det firas för alla gudar och de flesta är lediga från jobb och skola. Vi avnjöt vår lunch en våning upp istället med minst lika bra utsikt. 
Ja ni ser ju hur högt det är!
Om man hade pengar kunde man checka in här
Det såg riktigt inbjudande ut att lägga sig i en utav solstolarna
Vågorna var enorma likt elefanter
Hur häftigt som helst
Här hade vi den hemliga bukten som tagen ur en film 
Röd flagg kanske betyder att kusten e klar på balinesiska
Alla dessa surfande män vi suktar efter
De här trapporna ledde oss upp till de två stenbumlingarna till öar 
Helt plötsligt var vi på motsatt sida av den hemliga bukten
Det var inte bara vi som njöt av en iskall cola men sannerligen bara vi som passade på att jobba på brännan 
Lyx och lax klingar vår melodi men idag njöt vi från en våning upp
Blå blå vindar och vatten
En sagolik resa med sagolika platser
Soldyrkare fullt upp med att spana på surfare 
Vi skulle nog vara glada om vi ens överlevde de där svallen
Absolut finare i dagsljus 
Törstig tjej
Två sjösjuka poolare
Såhär stora baddare finns under ytan!
Här har vi rummet vårt med egen liten altan
Mysigt och hemtrevligt.
Ännu en förflyttning är fullbordad och vi är överlyckliga. Den sista riktigt ansträngande transporten är alltså avklarad och vi tackar gudarna för det. Visst kommer vi behöva bära våra väskor i några dagar till men det handlar om avstånd mellan hotellrum och taxi. Inge mera kånkande till båtar, på båtar, av båtar, in i bussar ut ur bussar, pressa in i minivans och allt crap som tillhör den mer oglamorösa charmen med att resa. Vi gick upp vid åtta, tog vårt pick och pack, checkade ut från vårt finfina hotell och gick bort på beachen där vår båtfirma höll till. Jag avnjöt en kaffe samt pannkaka på restaurangen bredvid och 9.15 var det tid för avgång. Även fast båten såg ut att vara modern och fräsch lät det som om den sjöng på sin sista vers... Våra meloner är garanterat inte alls vad de en gång varit. Vågorna gungade och guppade, per automatik ville båten härmas och reta oss. Vi trodde den skulle gå mitt itu och läcka in i kölen.
Väl över på andra sidan i Sanur hade vi en förbokad direkttransfer till surfarnas Mekka - Ulu watu på Balis sydspets. Föraren var trevlig tills vi ville ändra destination .. Han försökte såklart prakka på att vi skulle pröjsa en förmögenhet men han fick bara 10 kronor eftersom han var en sån suris. Vi blev avsläppta vid entrén till Ulu watu beach där alla surfare hänger och surfar så vi lunkade tillbaka upp på vägen och sprang på ett schysst hotell med pool och fina rum med frukost included. Alldeles för dyrt för vår budget men vad gör det så här i slutet på resan och när misären kryper allt närmre.. Efter incheckning gick vi tillbaka till beachen och nerför världens längsta trappor ( vi befinner oss alltså på toppen av klipporna ) och till sist anlände vi till alla clifftop cafeer. Här snackar vi utsikt. Vi stirrade ut över oceanen dom aldrig tog slut, klarblått vatten med glittrande vågor stora som hus. För att inte tala om alla surfarmän som hade fullt upp med stt strosa omkring barnbröstade med brädan under armen. Hade vi hamnat i himlen?


Ja ni ser ju hur högt det är!

Om man hade pengar kunde man checka in här

Det såg riktigt inbjudande ut att lägga sig i en utav solstolarna

Vågorna var enorma likt elefanter

Team Sannaochloll tog sig ner för ännu mera trappor och fick nys om hur surfarna tog sig i och ur havet utan att behöva hoppa från klipporna .


Röd flagg kanske betyder att kusten e klar på balinesiska

Alla dessa surfande män vi suktar efter


Helt plötsligt var vi på motsatt sida av den hemliga bukten


Lyx och lax klingar vår melodi men idag njöt vi från en våning upp

Blå blå vindar och vatten

En sagolik resa med sagolika platser


Vi skulle nog vara glada om vi ens överlevde de där svallen
Efter stt ha dregglar och svettats ihjäl rörde vi oss upp för alla jäkla trappor igen och vandrade hemåt. Där avnjöt vi den stekande värmen i varsin solstol och massvis med dopp i poolen. Vi hade sällskap utav en australienska, engelsman och en chilenare. Glatt och piggt gäng några generationer äldre än oss men vad gör det? Engelsmannen jobbade inom kustbevakningen och hade ett förflutet som life guard. Vi blev ju sålda såklart, ni känner ju oss vid det här laget. Han bjöd på en pilsner och vi alla satt och snackade tills solen gick ner vid klockan 6. Då var det dags att chilla lite mer i poolen och sen duscha.


Törstig tjej

Två sjösjuka poolare

Såhär stora baddare finns under ytan!

Här har vi rummet vårt med egen liten altan

Efter att ha duschat och fixat sig någorlunda var vi så pass fantasilösa att vi käkade middag i hotellets lobby. Sanna fick kristliga springrolls och själv fick man världens minsta avokadosallad med vitlöksbröd. Sällskap bestod av engelsmannen från poolen. Vilken kille. Trevlig prick.
Åter på rummet somnade vi rätt så bums förutom jag som skrev det här jäkla blogginlägget.
Jag hoppas självklart att det framgått ut texten du nyss läst men vill vara förtydliga att vi befinner oss i Ulu Watu vid Ulu Watu beach på Balis sydspets vars kust endast är beklädd i skyhöga och branta klippor. Här håller surfare till från hela världen då vågorna aldrig upphör att existera. Vi finner massvis med australiensare då de har vinter över vår sommar. De lider i kylan på 20 grader där hemma down under och föyr vintern till Bali.. Lyckostar.
Godnatt från en sömnig Lolli
Hej snyggosar! hoppa ni får en bra sista vecka, snart ses vi!!! Bali verkar var rena paradiset.
PUMA